IT-pedagoger i Lysekil

Lysekils Skoldatatek: Tips på kognitiva appar för både Apple och Android...

2012-02-20T08:32:00.000+01:00

Lysekils Skoldatatek: Tips på kognitiva appar för både Apple och Android...: Ramlade över denna sida med en massa tips på appar för både Apple och Android. Länk:

Lysekils Skoldatatek: Nu har den kommit! Skolstil, appen med talande tan...

2012-02-16T08:44:00.000+01:00

Lysekils Skoldatatek: Nu har den kommit! Skolstil, appen med talande tan...: Letat länge och testat en del appar för elever som behöver hjälp och stöd att skriva på Ipaden. Nu har den kommit!!! Appen som har ett ljuda...

Varför används inte Smartboards i undervisningen efter införandet?

2012-02-02T11:37:00.000+01:00

Tyvärr hör man runt om i landet hur Smartboards och endra interaktiva skrivtavlor, inte får den genomslagskraft, som många hade hopats på. Vad beror detta på? Varför blir många interaktiva skrivtavlor bara dyra projektordukar? Vad är det som hindrar pedagogerna från att använda dem på ett mer elevengagerande sätt?

Läser på Skolverket artikeln om Interaktiva skrivtavlor kräver förändrad pedagogik

"För att interaktiva skrivtavlor ska ha sin största positiva påverkan på undervisningen behövs en kultur som är öppen för förändrade lärandeformer. Fortbildning bör vara både teknisk och pedagogisk. Lärare behöver tid för att öva och utveckla undervisningsmaterial. Att utveckla interaktiva arbetsformer tar också tid. Alla dessa kontextuella faktorer har direkt effekt på hur interaktion och pedagogik utvecklas i klassrummet, skriver forskarna."

I artikeln som bygger på olika forskningsrön lyfts också pedagogiken fram:
".....vikten av att undervisning med interaktiva skrivtavlor ska utgå från pedagogiska frågor. Det är först när lärprocesserna får förändrade former som vi kan använda mediet fullt ut. Och det är först när vi utforskar mediets erbjudande om interaktivitet som undervisningen utvecklas.
Om vi ska utnyttja de möjligheter för undervisning som interaktiva skrivtavlor kan erbjuda krävs alltså förändring i både pedagogiken och det praktiska användandet. Det menar författarna till artikel "A 'learning revolution'? Investigating pedagogic practice around interactive whiteboards In British primary class-rooms".

Mina erfarenheter är att pedagogerna ändå ser fördelar med de interaktiva tavlorna, att de får utbildning, att möjligheterna finns, men...
Om man inte förändrar pedagogiken utan kör på som man alltid gjort, kan man inte förvänta sig att tavlan ska utveckla undervisningen i klassrummet, då blir den en projektorduk.
Pedagogen måste ta tillfällen i akt att utgå från pedagogiska frågor och utnyttja den interaktiva skrivtavlans potential och då utveckla och förändra både sin eget sätt att undervisa och elevernas möjlighet till delaktighet och medbestämmande i undervisningssituationen.
Om man inte har någon på plats på skolan som brinner för IKT-utveckling, går före och visar vad man kan göra, inspirerar och finns till hands vid enklare suport, rinner användandet av de interaktiva tavlorna ut i sanden ganska snart.
Min förhoppning är nu, när jag fick möjlighet att ännu en gång, utbilda nyfikna pedagoger, från förskolan till högstadiet, är att lägga tyngdpunkten på pedagogiken och inte så mycket på tekniken, i förhoppningen att vi ska lyckas att förändra pedagogernas sätt att undervisa med hjälp av IKT. Jag hoppas att pedagogerna efter denna fortbildning ska känna trygghet, glädje och inspirationslusta när de kommer till ett klassrum med denna fantastiska tavla, som enligt mig tar in hela världen i klassrummet

Blås nytt liv i PowerPoint

2012-01-30T09:06:00.000+01:00

Hr du också tröttnat på Powerpoint och upplever att det är ett ganska stelt och dött redskap? Fick en energikick av Åsa Kronkvist som visade mig hur jag kan använda PowerPoint på ett nytt sätt i undervisningen. Kolla in denna film och är du inte lika peppad som jag efter den, kommentera gärna så jag får se hur du upplevde tipset.
Jag såg flera bra användningsområden både för yngre och äldre elever, ett sätt att arbeta digitalt, med instruktioner tillgängliga för eleverna under tiden de arbetar. Ett sätt att hjälpa eleverna att strukturera arbetet och lättare komma igång med en uppgift. På detta sätt kan de läsa instruktionerna flera gånger och slipper fråga, eller missuppfatta uppgiften, det blir ett stöd för de elever som har koncentrationsproblem men också ett stöd för de elever som behöver ramar och guidning under arbetets gång.
Tack Åsa för en superbra film!

Du har väl inte missat Geoclopedia?

2011-11-15T09:42:00.000+01:00

Hittade denna sida, Geoclopedia på UR. Är egentligen en smartphone–applikation men passar både för mobilen och datorn och är ett komplement till tv-serien ”Extreme places with Björnulf”.
Testa och se om du klarar Quizzet, eller kolla in filmsekvenserna med små faktafilmer. Serien finns att se på SVT play

Syfte
Med utgångspunkt från fyra extrema platser på jorden belyser vi intressanta geografiska frågeställningar utifrån de fyra elementen ”Jord”, ”Luft”, ”Vatten” och ”Eld”. Innehållet kopplas till jordens resurser, hållbar utveckling och människans livsvillkor.
Geoclopedia är ett hjälpmedel för läraren/eleven i klassrummet.
Syftet med applikationen är att man här ska kunna repetera det man sett i programmen, fördjupa sig med hjälp av fakta och filmer samt testa sina kunskaper och utmana sig själv.

Geoclopedia innehåller 4 delar:
Quiz: Här finns en stor mängd frågor med svarsalternativ inom geografi. Frågorna är sammanställda av geografer och geografilärare.
Fakta: Här hittar man en stor mängd frågeställningar som är kopplade till textbaserad fakta om man vill fördjupa sig och lära sig mer om geografi och vår värld. Fakta delen är baserad på länkar till Wikipedia och kan därför också fungera som ett underlag till diskussioner i klassrummet gällande källkritik och faktagranskning samt som inspiration för den enskilda eleven att själv söka mer information och fakta på internet.
Kartor: Här har man möjlighet att utforska världen via Google-maps.
Filmer: Här finns faktainslag som tydligt beskriver olika geografiska företeelser samt

TIME™ - Stöd för tidsuppfattning

2011-11-15T09:26:00.000+01:00

Ett inkluderande redskap för de elever som har svårt att uppfatta tid, planera sitt arbete, eller varför inte de som vill ha en morot att arbeta mot. Time är ett enkelt program som grafiskt - med en färgbalk som krymper - visar hur tiden går.
När tiden är slut försvinner färgbalken helt och ett ljud spelas upp.
TIME™ ligger alltid överst på skärmen medan man jobbar med andra saker på datorn.
Visst kan det vara svårt att veta hur lång tid en kvart är, ja inte att det är svårt att veta att en kvart är 15 minuter, utan att ha en känsla för hur lång (eller kort) en kvart är. Om man ska planera ett arbetspass, eller göra en uppgift man fått, finns ett redskap för just detta. SÄRNÄT erbjuder genom Johan Grönlund och Peter Henriksson, Jämtlands Gymnasium,
TIME™ - Stöd för tidsuppfattning. Programmering Jens Lundeqvist

TIME™ , timstock , gratis att ladda ner (ingen installation krävs)

Hämta TIME™ (högerklicka på "HämtaTime" och välj "spara mål som", extract med Zip. Placeras på ditt skrivbord).

Vem blir Wordmaster?

2011-11-14T10:09:00.000+01:00

"Hänga gubbe på engelska" fast i ett sammanhang. Kolla denna sida, där du kan välja nivå, lätt medel eller svår

Öppna dina öron och ögon för Läsplattor- ett inkluderande verktyg

2011-11-14T09:35:00.000+01:00

Hur kan man använda en läsplatta? Jag rekommenderar den till att läsa e-böcker, lyssna på mp3-ljud-både böcker, läromedel, ljudfiler inläsa av pedagogen som hjälp vid läxläsning eller inför prov… Jag rekommenderar även memofunktion, kalender och talsyntes om det finns inbyggt i läsplattan

Var fungerar en läsplatta? Eftersom de flesta läsplattor jag testat fungerar bäst utan wifi, kan man egentligen använda dem var som helst. Läsplattan använder en skärmteknik som kallas för elektroniskt bläck. Den förbrukar nästan bara ström när du byter sida och pga detta mäts batteritiden inte i timmar utan i sidbläddringar. En vanlig läsplatta klarar ungefär 7 000 bläddringar, vilket betyder att du kan läsa ett 20-tal pocketböcker innan du måste ladda batteriet.

Även läsplattans minne räcker långt. En vanlig digitalbok är cirka 500 kilobyte stor, så en läsplatta med en gigabyte i minne har alltså plats för 2 000 böcker. Och eftersom många även klarar av sd-kort går det att fylla så där 30 000 böcker innan ett kort på 16 gigabyte är fullt.

När kan man läsa böcker via läsplattan? Läsplattans digitala bläck medför att den inte har "eget bakgrundsljus" utan fungerar lika bra som en vanlig bok att läsa utomhus i solen till skillnad mot en dator, där skärmen blir svart i solljus. Vill man däremot läsa böcker via läsplattan i sängen behöver man tända en lampa, det behöver man inte om man läser via en surfplatta som har "eget ljus".

Läsplattan är liten i storlek ungefär som en pocketbok, smidig, strömsnål och lätt att bära med sig - perfekt att packa ner i handbagaget på en resa. Du får med dig alla böcker du vill i en enda apparat, som dessutom nästan inte tar någon plats alls i väskan.

Vem kan läsa böcker på en läsplatta? ALLA. När jag började titta på läsplattor kände jag att läsplattor var bra för NÄSTAN alla, kanske inte de som har grava läs- och skrivsvårigheter; tänkte jag då. Men nu finns det läsplattor som har inbyggd talsyntes, vilket medför att ALLA, även om man har läs- och skrivproblem, faktiskt kan använda en läsplatta och alla dess funktioner precis lika bra som alla andra.

Varför ska man använda läsplattor i skolan? Fördelen med att använda läsplattor i en undervisningssituation är att alla böcker för blotta ögat är lika tunna, oavsett vilken sorts bok du läser. Detta är ett inkluderande redskap som gör det möjligt för fler elever att känna självförtroende och stolthet, över att få vara en del av gruppen, på sina villkor, där de förut känns sig utpekade och annorlunda på grund av sina läs- och skrivproblem. Läsplattan till skillnad mot surfplattan passar också elever med koncentrationsproblem. Inga blad att bläddra med, inga appar att leka med, inga webbsidor att surfa på, men en bok som kan anpassas just för dig, med textstorlek, kontrast, och ett smidigt format som är vilsamt för ögat.

Här är de läsplattor jag testat och betygen jag sätter på dem. (Betyg satt på användarvänlighet, funktioner)
IRiver Coverstory (touch) 5/5

IRiver Story (tangentbord, inte svenskt) 4/5

Elonex Ebook 621EB 2/5

Creavator SmartReader (touch) 4/5

PocketBook Pro 603 (styluspen, talsyntes) Har inte testat klart

SONY PRS-T1 E-READER 6" (touch, inbyggda ordböcker)Har inte testat klart

Ipad2 (surfplatta) 5/5

Hur ska man kunna välja???

2011-10-10T15:08:00.001+02:00

Hur ska man kunna välja när man får en hel sida med tips för interaktiva tavlor (tex Smartboard)???

Känns som julafton, och det är det ju snart...

Se om du kan välja: http://www.burkar.nu/skafferi/Interaktivt.html

Nomp, gratis matte på nätet:)

2011-10-06T13:48:00.000+02:00

Kolla detta verkar perfekt för att arbeta matte både i skolan och hemma:) Länk:

Gratis arbetsblad i mängder:)

2011-10-06T13:29:00.000+02:00

Man kan tycka vad man vill om fylleriblad men ibland fyller de en funktion. Här kan du frossa i mängder:)

Länk till webbsidan här:

Sverigebilden. Hur ser andra på oss?

2011-10-06T09:46:00.000+02:00

Bakom denna fantastiska tjänst som ännu är betaversion står Svenska Institutet:
För mer information om Svenska institutet besök vår hemsida www.si.se

Så här beskriver tillverkarna av webbsidan själva funtionen:
Om Sverigebilden

Sverigebilden är ett verktyg för information om hur Sverige uppfattas utomlands. Den ger svar på vad människor vet, tycker och tänker om Sverige, hur Sverige upplevs och vilka associationer och känslor som Sverige väcker.
Syftet är att på ett enkelt och lättillgängligt vis ge kunskap till personer, företag, organisationer och andra som är intresserade av omvärldens uppfattning av Sverige.
På Sverigebilden publicerar vi data och analyser om hur Sverige uppfattas i olika länder och regioner inom olika områden.
Du kan själv navigera innehållet för att lära dig mer om just det land eller område du är intresserad av. På sidan presenterar vi också kontinuerligt analyser av aktuella ämnen som berör bilden av Sverige internationellt.
I labbet så kan du själv experimentera med datamaterialet för att se hur olika aspekter av Sverigebilden förhåller sig till varandra.

Samarbeta online - Coarkboard.me

2011-10-03T10:03:00.001+02:00

Blev helt såld på denna funktion - en anslagstavla på nätet, låter simpelt (och det är det, simpelt, enkelt och supersmart!)
Om du gillar post-it lappar kommer du förmodligen att älska http://corkboard.me/, en otroligt lättanvänd tjänst för att skapa en samarbetsyta online. Så snart du går in på Corkboard.me skapas en anslagstavla där du klickar för att lägga till nya lappar. Din anslagstavla får en unik adress, och för att bjuda in andra att samarbeta behöver du bara dela med dig av den länken.
Ingen registrering eller inloggning krävs. Nya anslagstavlor skapas omedelbart.
Bjud in andra att samarbeta genom att dela med dig av länken till din anslagstavla, via e-post.

Inför ett möte, gör en coarkboard, dela adressen, be deltagarna fylla på. När mötet startar, visa coarkboarden och ni har direkt alla punkter, uppgifter samlade och kan börja arbeta.

Eller.... gör en coarkboard, dela den med kollegorna och be dem fylla på sina synpunkter på givna rubriker. Samarbetet kan se online, utan fysisk träff. Alla kommer "till tals" på lika villkor, på samma dokument. Ett sätt att brainstorma digitalt

Se filmerna nedan för mer inspiration:

Elever med särskilda behov är de stora vinnarna när vi för in IT i skolarbetet

2011-08-30T09:09:00.000+02:00

Marie Linder som bloggar om IT i skolan skrev för ett tag sedan ett så bra blogginlägg att jag bara måste dela med mig av det.

Hon skrev bla så här:

Avslutningsvis vill jag räkna upp ytterligare några saker som jag upplever gör IT fördelaktigt för elever med särskilda behov:

- Datorn är elevernas arena. De är vana att använda datorer på egna villkor och för egna intressen. (Det här gynnar givetvis den som har det svårt i tillvaron. Allt nytt blir jobbigt, det bekanta är lättare)

- Datorn är “Värdeneutral” – Den ger inga sura miner, inga suckar.

- Datorn har tålamod. Du får göra samma sak hur många gånger som helst.

- I datorn kan en oföränderlig miljö byggas upp; som är förutsägbar och trygg; där man hittar.

- Datorn svarar direkt – bra för den som har dålig uthållighet.

- Genom internet blir lärare mer tillgängliga för eleverna. (Lättare att få hjälp – och på egna villkor.)

- Anpassningar för elever med syn- eller hörselnedsättning: Anpassa färger, storlek, lägga in linjer, använda hörlurar. (Hörlurar är också ett bra verktyg för isolering för den som har koncentrationssvårigheter.)

Jag är helt säker på att elever med särskilda behov är de stora vinnarna när vi för in IT i skolarbetet.”

Vill du läsa blogginlägget i sin helhet titta här: http://marielinder.wordpress.com/2010/05/20/framtidens-larande-2010/

Har du sett Geogebra?

2011-08-30T08:57:00.000+02:00

Matte är inte mitt ämne men jag är väldigt glad för våra matteutvecklare som tipsar mig om bra sidor, tack Lotta Källén:)

Jag undrar om/ hur bekant du är med programmet geogebra?

Programmet kan laddas ner gratis här:
http://www.geogebra.org/cms/

Det finns färdiga filer som är mycket illustrativa på följande länkar:
http://ikt.ncm.gu.se/node/4
http://www.geogebra.org/en/wiki/index.php/Swedish#Grundskoleniv.C3.A5

http://www.geogebrainstitut.se/info/info.asp
På den sista länken håller man på att bygga upp en svensk Geogebrasida och det är i nuläget svårt att öppna länkarna men där finns mycket bra att läsa.

Det finns också en engelsk sida där man kan hitta många bra filer:
http://www.geogebra.org/en/wiki/index.php/English

"Matematik i kubik"

2011-08-30T08:51:00.000+02:00

Fick ett tips om en bra sida av Lotta Källén med matematik på nätet, tyvärr inte på svenska, men matematik har ju ett universellt språk:) Du kan ställa in vilken åldersgrupp du vill använda för att anpassa utbudet. Länk till sidan här:

Det finns mera.....

Och här är ett exempel jag prövade. Talen kommer ner som i ett Tetrisspel. Innan talen når botten ska du bestämma dig om summan blir mindre eller större än 100. Kan vara nog så knepigt......

Expert på medier - digital kompetens i Lgr 11

2011-08-15T13:27:00.000+02:00

Den 1 juli infördes den nya läroplanen Lgr 11, där medier har en framskjuten plats. Nu ger Mediekompass och Statens medieråd ut en handbok med förslag på hur lärare kan använda medier i undervisningen - och samtidigt stärka elevernas digitala kompetens. Publiceringen sker samtidigt med lanseringen av Statens medieråds nya digitala diskussionsforum som ska fungera som en mötesplats för alla som arbetar med, eller intresserar sig för barns och ungas medieanvändning.

Handboken "Expert på medier - digital kompetens i Lgr 11" utgår från den nya kursplanen i samhällskunskap i årskurs 9. Boken handlar om mediers roll i en demokrati, källkritik och de frågor som uppkommer när vi själva är publicister i sociala medier. Den tar också upp diskussioner om genus och normkritik. Boken avslutas med ett test med kniviga frågor om medier.

Ladda ner handboken här:

Vad kan datorn tillföra elever med svårigheter?

2011-08-15T13:10:00.000+02:00

Nu när sommaren är över och verkligheten börjar göra sig påmind, hoppas jag på en höst fylld av nya möjligheter att få sprida kunskap och möjligheter om IT i skolan.
Jag blev så inspirerad när jag läste Marie Linders blogg där hon pratar om vinsterna med datorn och IT i skolan för elever i behov av stöd. Jag citerar henne här:

"Avslutningsvis vill jag räkna upp ytterligare några saker som jag upplever gör IT fördelaktigt för elever med särskilda behov:
- Datorn är elevernas arena. De är vana att använda datorer på egna villkor och för egna intressen. (Det här gynnar givetvis den som har det svårt i tillvaron. Allt nytt blir jobbigt, det bekanta är lättare)
- Datorn är “Värdeneutral” – Den ger inga sura miner, inga suckar.
- Datorn har tålamod. Du får göra samma sak hur många gånger som helst.
- I datorn kan en oföränderlig miljö byggas upp; som är förutsägbar och trygg; där man hittar.
- Datorn svarar direkt – bra för den som har dålig uthållighet.
- Genom internet blir lärare mer tillgängliga för eleverna. (Lättare att få hjälp – och på egna villkor.)
- Anpassningar för elever med syn- eller hörselnedsättning: Anpassa färger, storlek, lägga in linjer, använda hörlurar. (Hörlurar är också ett bra verktyg för isolering för den som har koncentrationssvårigheter.)
Jag är helt säker på att elever med särskilda behov är de stora vinnarna när vi för in IT i skolarbetet."
Läs hela blogginlägget här:

Med hopp om en fantastisk och spännande höst och med detta i ryggsäcken är jag redo att bege mig ut i verkligheten igen efter en härlig sommar.

”Föräldrarna måste hänga med i utvecklingen”

2011-06-10T11:59:00.000+02:00

Det är farofyllt för föräldrar att resonera att de unga lever i en annan värld.
Källa: Hem och skola Nr 2/2011

Föräldrarna måste ha kunskap och beredskap att använda internet för att förstå barnens värld och för att kunna ge dem den kompetens de behöver i livet.

Vi genomgår en snabb samhällsförändring när det gäller de digitala medierna och mitt i den finns barnen. Det här ställer stora krav på föräldrarna.
– Investera i dig själv som förälder. Ju mer du vet, desto klokare beslut kan du göra, uppmanar Micke Gunnarsson.
Gunnarsson är en känd svensk samhällsentreprenör, bloggare och föreläsare om digitala medier. Han höll nyligen en inspirationsföreläsning vid De ungas akademi i Helsingfors.
– Det är nya värderingar ute i samhället. I många sammanhang används internet som en svarsökare. Det leder till frågan om det i framtiden är viktigt om man kan eller inte kan en sak. Kanske det är viktigare att klara av att snabbt söka fram rätt svar när allt finns tillgängligt via internet. Det här är en självklarhet för barnen, men när jag själv gick i skolan kallades det för fusk.
Micke Gunnarsson oroar sig över de allt större generationsklyftorna i användningen av de digitala medierna. För många i dagens föräldrageneration är datorerna bara ett arbetsredskap som kan vara bra att ha till exempel för att kolla e-posten.

”Det var bättre förr”
– Många tycker kanske att det var bättre förr och vägrar lära sig använda de digitala medierna, men jag säger att det är bättre att ha en teknik som man kan hantera. Vi föräldrar måste helt enkelt gilla läget!
Vi bör öka vår kompetens och samtidigt förstå funktionen eftersom samhällsutvecklingen inte kommer att ta ett steg tillbaka utan tvärtom snabbt kommer att fortsätta framåt.
– Vi skall föra in våra barn i morgondagens samhälle. Själv tänker jag på mina barn som små frön. Jag ger dem kärlek, men bestämmer inte vad de skall bli, säger Gunnarsson och tillägger att vi kan skapa förutsättningar för våra barn att klara sig men får inte bestämma utan måste våga släppa taget!

E-post för medelålders
Enligt undersökningen Unga svenskar på nätet har hälften av barnen i fyraårsåldern redan varit ute på internet. Användningen av internet ökar med åldern och bland ungdomar i åldern 12–16 är 95 procent där varje dag.
– Barn mejlar inte varandra utan umgås direkt via sociala medier. För tillfället används e-posten mest bland människor i åldern 45–64 år.
Dagens unga måste kunna saker som kommunikation, nätverk och koncept för att hänga med den snabba utvecklingen.
– Föräldrarna har mycket lättare att engagera sig för saker som fotboll, medan de anser att datoranvändningen är negativ. Barnen ser det på ett annat sätt. De kommunicerar med andra, spelar spel och är interaktiva på många olika sätt.
Att hota med att ta bort tekniken eller med en ständig övervakning för att minska datoranvändningen hjälper inte.
– Det fiffigaste är att fixa förtroendet mellan barnet och föräldern innan barnet beger sig ut på nätet.
Marit Björkbacka, text och foto

Har du tur som jag?

2011-05-30T08:34:00.000+02:00

Har du tur som jag som har ett lånekort på Stockholms bibliotek är det busenkelt att ladda ner e-böcker direkt i Iphonen:)

Det är alltid spännande med dinosaurier!

2011-05-17T11:25:00.000+02:00

UR har en gratis webbsida med MASSA material om dinosaurier. Spel, fakta, frågesport, bilder, skrivbordsunderlägg, filmer och en "söt" dino som berättar vad som står i textavsnitten. Den så kallade Dinowebben, min nya favorit! Passar allt från små människor till "riktigt" stora...Länk här:

Praktisk användning av satsdelar?

2011-05-17T11:03:00.000+02:00

Fick tips om denna gratisresurs på nätet. Här kommer förklaringen på varför författaren gjort sidan, beundransvärt och viktigt.

Varför har jag gjort denna kurs?

Jag började denna resa med att hjälpa mina barn med deras läxor och prov i skolan. Krav ställdes på mig att kunna förklara det hela enkelt, men fullständigt. Det var inte alltid så lätt, minst sagt
Jag ville dessutom, att mina barn skulle se en praktisk användning av allt detta och tycka att det var kul.
Roligt nog gick det bra för mina barn. Då tänkte jag att det finns kanske fler, som kan ha nytta av detta. Anteckningarna togs fram, bearbetades, granskades, korrigerades och lades sedan ut på Internet.
Det krävdes en hel del mod.
Det är min förhoppning och stora glädje, att någon kan ha nytta av denna kurs!
Låt mig gärna veta hur det går!

Det är min förhoppning att detta arbete kan hjälpa någon till en bättre förståelse och användning av språket.
Jag utvecklade denna kurs för att hjälpa de som vill lära sig läsa, skriva och kommunicera bättre.
Du får hemskt gärna skriva till mig och låta mig veta, om du eller andra har haft nytta av detta arbete.
Lycka till!
Med vänlig hälsning,
Peter
http://www.peterularsson.se/

Äntligen tid för utomhusaktiviteter!

2011-05-16T10:26:00.000+02:00

Äntligen dags för utomhussktiviteter! Har du inte anmält dig till Inga Faktas nyhetsbrev, gör det:) mycket matnyttiga tips för både inne- och utomhusaktiviteter. Nu finns det också en Facebooksida för Unga Fakta som du kan "gilla" och på så sätt få tips om nya aktiviteter.

Smarta tavlor och smarta lösningar

2011-05-06T12:08:00.000+02:00

"Det är lätt att hamna i teknikträsket" sa någon uppgivet till mig härom dagen. Tekniska lösningar för skolan överöser oss var och varannan dag. Vad ska man välja? vilken lösning utvecklar lärandet? vad kostar de olika lösningarna?Finns det lösningar som är bättre anpassade för vissa åldrar?

Dessa frågor kommer till mig, oftare och oftare, vilket jag tar som ett tecken på att förskolorna och skolorna i Lysekils kommun vill utvecklas och är nyfikna på den nya tekniken och vad den har att ge eleverna i vår kommun. Jag tror på enkla lösningar, med lite input och mycket output. Det ska vara så enkelt så att du som pedagog känner att du genom att använda den nya tekniken vinner både i pedagogiska arbetssätt, elevmedverkan. elevinflytande, samarbetsmöjligheter, och inte minst i effektivitet.

Här är några smarta lösningar jag testat:

SMART Board är en interaktiv whiteboard med touch-funktion. Du behöver en Smartboard-tavla, projektor, och dator som kopplas ihop. Passar främst till yngre barn/elever eftersom du arbetar direkt på tavlan, det blir väldigt konkret. Tavlan är användarvänlig både för pedagoger och barn/elever. Du kan skriva med tangentbord, pennor, fingrar eller andra hjälpmedel om du har svårt att hålla i en penna. Nackdelarna är att det är en ganska dyr lösning och du behöver lära dig mjukvaran till Smartboard- Notebook för att få full funktionalitet av tavlan.
Mimio är en läslist som du lätt fäster på din Whiteboard och som gör tavlan interaktiv. Du använder mimiopennan och klickar och flyttar runt objekt på whiteboardtavlan. Till listen hör ett program -Notebook, även där samma problem som Smartboarden där du måste lära dig mjukvaran. Fördelar: kostnaden. Jämför man med Smartboarden är priset 1/3. Den är portabel och lätt att installera. Passar bättre till äldre elever eftersom du är beroende av att använda den medföljande specialpennan, svårt att skriva med för yngre barn/elever och funktionshindrade. Det är också lätt att komma åt knapparna som sitter på pennan av misstag.
Tablet PC En vanlig form är en bärbar dator där skärmen kan vridas 180 grader i sidled och vikas tillbaka ovanpå tangentbordet med bildskärmen uppåt. Det lilla lätta formatet gör det tyvärr svårt att få plats med CD- eller DVD-spelare. Självfallet går det att koppla in en extern CD-brännare via Firewire eller USB som nästan alla Tablet PC är utrustade med. Har du en tablet PC kan du koppla den till projektorn och på så sätt få en budget-interaktiv tavla. Du skriver med tangentbordet eller med den medföljande skrivpennan på skärmen. Texten eller bilderna dyker upp på whiteboarden eller duken där du projicerar bilden från projektorn. Passar bäst till äldre elever eftersom det du gör på Tablet PC:n inte sker direkt, konkret på duken/tavlan. Det är svårt för yngre barn/elever att förstå magin, när det inte händer på plats på tavlan men, fördelen är att du kan stå vänd mot klassen och samtidigt antecka på Tablet PC:n. En annan stor fördel är att du inte behöver lära dig någon ny programvara. Du arbetar i de program du är van vid: word, powerpoint och kanske min nya favorit OneNote.
Interaktiv projektor - Du behöver en dator kopplad till projektorn, ingen list, ingen specialtavla utan en vanlig whiteboard. Projektorn gör bilden på whiteboarden interaktiv och du skriver med den medföljande specialpennan. Detta tror jag kommer att bli allt vanligare, att alla funktioner sitter i projektorn. När den är på plats behöver du inte fundera på så mycket annat, mjuvaran är inte så avancerad som de andra lösningarna ovan, du kan dessutom välja på ett enklare eller mer avancerat verktygsfält. Priset är ca:14 000 (för den jag testat) Samma sak här, för äldre elever tror jag. Mycket pga specialpennan som är ganska tung och kan vara svår för yngre barn/elever att skriva med. Det är lätt att komma åt knapparna på pennan av misstag och då händer saker som man kanske inte hade planerat.

Min önskelista om jag får välja:
För yngre barn/elever Smartboard
För äldre elever Mimio, Tablet PC, Interaktiv projektor
Hur skiljer man dem åt?
Fast lösning: Smartboard, Interaktiv projektor
Portabel lösning: Mimio, Tablet PC
Pris från dyr till billig: Smartboard, Interaktiv projektor, Mimio, Tablet PC

Skoldatatekets verksamhet i fokus

2011-04-27T11:08:00.000+02:00

I en artikel i NT.se berättar Skoldadateket i Norrköping om sin verksamhet, bra och tydligt budskap som jag gärna står bakom:

För den som har svårt att läsa och skriva finns en hel arsenal med verktyg som underlättar, till exempel en vanlig mobiltelefon.
Här finns fullt av fiffiga tekniska grejer, som gör vardagen och skolarbetet lättare för den som inte läser och skriver så bra, utan kanske behöver läsa med öronen.

- Träning och kompensation är olika saker.
Visst behöver den som har svårt med läsning och skrivning få hjälp att träna på det. Men när det är exempelvis lektion i samhällsorientering eller matte är det inte rätt läge för lästräning.
Då är det ju andra kunskaper eleven ska få och då behövs hjälpmedel som ger eleven möjlighet att hänga med i undervisning. För den som ser dåligt är det självklart med glasögon eller linser.
Ingen tycker det är konstigt att den som inte kan gå använder en rullstol.
- Lika självklart borde det vara med hjälpmedel för den som har svårt att läsa och skriva

Till Skoldatateket ansöker skolor om hjälp för elever.
Det kan vara nästan det första skolan gör efter att ha upptäckt problemen, men skolan kan också ha kämpat på ett bra tag.

-Självförtroende
Den är inte bara kunskap som eleven tappar om hjälpen uteblir. Självförtroendet brukar också försvinna. Och kanske lusten att alls gå till skolan.
Med rätt hjälpmedel kan båda delar komma tillbaka. Eleverna brukar bli stolta när de själv ser vad de kan.

Tekniken är en sak.
Bemötandet av eleverna är också avgörande för att det ska bli bra.
Det handlar om att lärarna måste acceptera att eleven använder de verktyg som fungerar bäst, också om det är en vanlig mobiltelefon.
Förutom att funktioner som kalender och påminnelse är bra fungerar en kameramobil att fotografera av en sida text med så att man sedan kan få texten uppläst direkt i telefonen eller i datorn.
Det kan också handla om att låta en elev får längre provtid eller möjlighet att göra ett prov muntligt.
Straffas?
- Vad är det som ska mätas? Ska en elev behöva straffas för att det tar längre tid för honom eller henne att få ur sig kunskaperna.

Licenser
Det finns pennor som scannar av text, till exempel ett svårt ord i en matteuppgift, så att eleven kan få ordet uppläst för sig.
Det finns olika slags blädderbara fickminnen som eleven kan spela in lektioner på och lyssna.

Tekniken kostar.
- Men inte så mycket som det kostar om elever misslyckas
Rätt verktyg
I den nya skollagen står dessutom tydligare än i den gamla att elever har rätt till de verktyg de behöver.

Tack för en bra och inspirerande artikel! I höst startar Lysekils skoldatatek sin verksamhet.

Stimulerar läsplattor läsningen?

2011-04-27T10:54:00.000+02:00

På Höglandsskolan har man provat om användandet av läsplattor kan få igång läsningen mer bland sina femteklassare.

Läraren Magdalena Schbert menar att det har gett positiva effekter men inte är någon universallösning. Eleverna är positiva men beträffande vad som är bäst, platta eller bok, är åsikterna delade.

Böcker digitalt och analogt:)

2011-04-27T10:28:00.000+02:00

Tack vare Twitterflödet kan man omvärldsbevaka samtidigt som man arbetar med annat. Med andra ord multitaska, utan att vara orolig för att missa godbitar som flyger förbi i cyber:)
Elin Nord pratade på P4 Göteborg om läsplattor och e-böcker.
Det framtida biblioteket är en kombination av det gamla tysta biblioteket med långa rader av hyllor med böcker och det nya biblioteket med alla nya funktioner och tekniska apparater. Det nya biblioteket som du kan nå överallt, både hemma och borta, och överallt.... Nu för tiden kan du låna böcker när du vill 24/7.
Du behöver inte ens komma till biblioteket. Perfekt tycker jag, och i nästa sekund tänker jag, sorg...

Jag lånar böcker via biblioteket på nätet men måste ändå ibland gå till det "riktiga" biblioteket bara för att insupa atmosfären, det är något speciellt, något hemtamt, något sentimentalt, något kärleksfullt. Jag älskar mitt bibliotek! Jag älskar långa rader av hyllor fyllda med böcker, böcker som väntar på att bli lästa. Jag älskar lukten av biblioteket, lukten av böcker...

Jag lånar böcker via biblioteket på nätet och älskar det med! Att sitta hemma och välja och vraka bland alla böcker, både skönlitteratur och faktaböcker. Jag behöver aldrig ställa mig i kö på boken jag vill läsa, jag får den digitalt, via nätet, direkt!
Jag har tillgång till alla böcker direkt där ifrån min soffa, direkt till min dator eller Iphone. Känslan är ljuvlig, att få ett tips av en kompis på en bra bok, gå ut på datorn, hitta den som ljudbok eller e-bok, låna den, och läsa den, direkt! Känsla av julafton!

Kontentan blir alltså: Jag älskar att läsa böcker! både digitalt och analogt:)

"De nyfiknaste varelserna är råttor och människor"

2011-04-27T09:25:00.000+02:00

http://urplay.se/160535

Tack vare Joachim Thornströms blogginlägg, ramlade jag in på detta inslag på URplay. En bok, en författare- Om Peter Gärdenfors och hans bok "Lusten att förstå". Boken handlar om hur vi kan ta till vara människans naturliga nyfikenhet i det formella lärandet. Hur ser samspelet mellan tanke, känsla och lärande ut? Peter pratar om att det är viktigt att reflektera över sitt eget lärande. Varför gör jag detta?Varför är detta svårt? vad har jag för nytta av detta?Vart är jag på väg?

Att ha kontroll över sitt eget lärande är viktigt för att kunna förstå dessa frågor och stärker metakongitionen.

Att ha elever som förstår det jag lär ut ger en lyckokänsla, lyckorus, men att förstå att man har elever som inte förstår ger också en frustration. Det är viktigt att arbeta med dessa frågor. Att se på lärandet, hur vi lär bäst. Den inre motivationen är en stark drivkraft, leken är en annan. Leken bygger på en inneboende egenskap, nyfikenhet. Man kan styra en lek, där man leker in kunskap. Då blir lärandet lustfyllt av sig själv!

Peter säger att "sitta i en skolsal gynnar inte motivationen, utan lärarna arbetar mycket i motvind."

Hur ska vi organisera om skolan så att vi lär oss utan formell styrning? Hur ska vi förena kraven i läroplanen med lusten att lära?

Sverige har kommit långt i det digitala arbetet på så sätt att vi gett elever tillgång till en egen dator, men Peter menar att vi inte använder datorerna på rätt sätt. Ofta används de fortfarande som skrivmaskiner. Man kan göra så mycket mer, bla simulera, visualisera olika processer.

Man ska inte bara fokusera på lärandet i skolan, det blir för snävt. Man ska se på människan som en lärande varelse. Man måste ta hänsyn till människans informella lärande. Människan lär sig mycket utanför skolan det måste vi tänka på. Där tror jag också att vi har mycket att lära av.

Fyra viktiga punkter för att få eleverna motiverade enligt Peter Gärdenfors:

Låt eleverna ha kontroll över sitt lärande
Låt eleverna reflektera mer över sitt lärande
Använd IT-verktygen på ett mer konstruktivt sätt
Lärarna måste berätta mer, berätta på ett mer lekfullt och lustfyllt sätt

Det finns ingen unik lösning på detta problem med att få elever motiverade. Det beror på området man arbetar med. Det gäller att vara flexibel och öppen. Man måste kunna läsa av sina elever. Eleven i centrum.

Att alla elever arbetar med samma sak i skolan, samtidigt och förväntas bli klara samtidigt är inte motivationshöjande. Kamratstödjande aktiviteter där man lära av varandra, där hittar man motivationen och lusten att lära. Åter igen, det informella lärandet, något vi kan lära av.

Peter Gärdenfors avslutar inslaget med en hälsning till utbildningsminister Jan Björklund. Nyfiken på vad han hälsade? Se inslaget, det är mycket tankeväckande, men samtidigt stärkande och motiverande:)

Bamse-påsk-memory inte så stort som man kan tro

2011-04-19T15:38:00.000+02:00

Länk:

Vårpyssla känns roligare än påskpyssla på något sätt:)

2011-04-19T15:35:00.000+02:00

Påskpyssel/vårpyssel för förskolan?

Här finns mycket att hämta:

BreadCrumb, inga smulor här inte:)

2011-04-19T11:50:00.001+02:00

Nu blev jag jättesugen på att programmera ett eget spel:) Tack Micke Kring!
Hade tänkt fördjupa mig i programmering men jag börjar nog med Breadcrumb, verkar super!

Årstaskolan Stockholm - Kunskapshubben

Webbpublicering i skolan -varför?

2011-04-19T11:25:00.000+02:00

Tack Kristina Alexandersson för dessa tankar om webbpublicering. Du satte fingret mitt i prick, hoppas du inte träffade "flugan"
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Jag tror personligen att ha grundläggande kunskaper om internet, webben och hur man publicerar innehåll på webben är nödvändiga kunskaper för varje individ och samhällsmedlem. Jag tror att internet är en stor fluga som inte kommer att flyga bort i första taget. Men vid sidan av de stora målet så vill jag påstå att ett arbete med webbpublicering i klassrummet gör att elever få möjlighet att nå flera andra kunskapsmål jag kommenterar efter målen som att elever efter grundskolan:

•kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

◦dessutom ger webbpublicering möjligheterna för elever att möta fler mottagare än bara läraren/klasskamraterna…

•kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

◦Möjligheterna till samarbeten, är stora och lätta att ta till vara på genom att arbeta med digitala verktyg, möjligheten att använda många olika uttrycksmedel gör också att elever kan få möjlighet att pröva och visa sina färdigheter både självständigt och i grupp

•kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

◦det handlar allt arbete med flera källor om och det är svårt, för vem ska man egentligen tro på?

•har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur arvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,

◦Är nätet en källa för att få tillgång till kulturarvet, eller inte. Med webben kan vi dessutom enkelt ta del och få möjlighet att använda delar av kulturarvet direkt i skolan, på webben kan vi publicera resultaten. Utgå till exempel från Recreat Culture

•kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

◦Jag vet inte, men är inte nätet en mötesplats bland andra? Jag bara undrar…

•kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

◦Multimedia, möjligheterna är oändliga…

•kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

◦Internet är modern teknik, ett verktyg för :

◦kommunikation

◦kunskapssökande

◦skapande och

◦lärande

•kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

Hmm tycks som att de som skrev läroplanen tycker som jag, att arbeta med webbpublicering är en möjlighet att nå kunskapsmålen som finns i läroplanen. Skolarbete på webben ger lärare och elever mycket möjligheter, jag bara önskar att fler kunde förstå det…

Källa: http://www.kristinaalexanderson.se/

Sharing is caring:)

2011-04-19T09:30:00.000+02:00

Blev inspirerad av kollega från IT-enheten som varit på studiebesök i Ale kommun:)
Där arbetar de med 1-1 både i grundskolan, vux, sfi och på gymnasiet. Vad har de för erfarenheter av 1-1 som vi i Lysekils kommun kan dra nytta av? Snart har vi haft 1-1koncept på gymnasiet här i ett läsår, hur har det gått? Hoppas få läsa något snart, under tiden imponeras jag av det fantastiska arbete som Ale kommun verkar ha gjort.

Några punkter i kollegans anteckningar jag fastnade för var:

Viktig framgångsfaktor: Att ha bred politisk förankring
Viktigt att tänka på: Allt från logistik till pedagogik. Att utrusta klassrummen med projektorer, ljudanläggningar och trådlöst nätverk.
Att det finns lämpliga redskap för respektive åldrar, eftersom lågstadiet inte har samma behov som elever på högstadiet eller gymnasiet har.
Viktigt att bygga intern kompetens, att pedagogerna lär varandra.
Samarbete-utbyte
Självservice, om datorer behöver installeras om.
Viktigt att tänka på säkerheten runt datorerna. var ska de förvaras under natten/på raster...

Vad säger pedagogerna i Ale kommun?

De arbetar med erfarenhetsbaserat lärande
Trageton-modellen
Omvärlden finns nu i klassrummet
Elevinflytandet har ökat (frågar en elev något finns möjligheten att ge hela klassen svar direkt)
Den maximala användningen av datorerna kommer när det inte blir någon "happening" av att man får tillgång till en dator i klassrummet
Eleverna skriver en större textmängd när de har tillgång till datorer
Eleverna lär sig snabbt att allt på internet inte är sant
De använder gratisprogram och webbsidor
Det finns inga väntetider eller köer till datorerna när alla har var sin
Som lärare måste man släppa kontrollen. I bland finns det elever som är bättre, använd det
Det är lättare att fånga intresset och hålla kvar det
Digital portfolio
Barnen skriver gärna, länge och bra. De har en större uthållighet i skrivprocessen
Föräldrarna har fått större delaktighet i barnens skolarbete
Elever med särskilda behov har blivit mer inkluderade i klassen. När alla har dator är det inte "lika skämmigt" längre

Ops, det blev många punkter på min "tummen upp" lista. Tack Malin för bra anteckningar!

#måndagsklubben

2011-04-18T18:07:00.000+02:00

Glad och stolt att få tillhöra #måndagsklubben på Twitter. Här diskuterar vi, IT-pedagoger/IKT-pedagoger, IT-samordnare, IT-utvecklare........ frågor stora som små angående IT i skolan. Tipsar och coachar varandra till att starta nya projekt i vardagen, hitta nya idéer och infallsvinklar, och ibland bara njuta av samvaron och gemenskapen man känner i #måndagsklubben.
I dag diskuterade vi olika sätt att Dela.
Här en inspelning från i dag. Gissa vem rubriken syftar på...

Smartboardfrälst?

2011-04-11T09:10:00.000+02:00

Dra nytta av din Smartboard för att visa upp och gå igenom material ni ska arbeta med i klassen. Här visar Ulrika Ryan hur hon arbetar med detta. Genom att ha genomgången på Smartboarden kan alla se samtidigt, koncentrationen blir bättre, och stoffet ser ut som det som eleverna sedan ska få arbeta med,( inte frökens tappra försök att rita av övningarna på tavlan och som ingen fattar vad det har att göra med häftet de sedan får i sin hand.)
Du kan rita och skriva i presentationen för att visa hur eleverna ska göra och på så sätt blir det tydligare och lättare för eleverna när de själva får materialet i sin hand.

Hitta fler videor liknande denna på Inspirera fler Publicera mer

Alternativ till Interaktiv tavla

2011-04-11T08:59:00.000+02:00

TabletPC är en dator med skrivbar skärm som du genom att koppla den till en projektor kan använda ungefär som en digital skrivtavla. Malin visar hur man med hjälp av en tabletPC och programmet OneNote kan skriva sina genomgångar direkt på datorn och det visa det via projektor för eleverna. Programmet gör det enkelt att klippa in bilder och rita i dem, att göra inspelningar. Malin berättar om just matematik och OneNote men det fungerar naturligtvis i alla ämnen/områden.
Använd den i stället för din whiteboard och lektionen är sedan sparad för repetitioner, för de elever som inte var närvarande eller för de elever som behöver lyssna/titta en gång till. Du kan dela anteckningsböckerna i One Note med dina elever eller kollegor eller maila anteckningsböckerna genom att bifoga dem.
Detta är någor jag vill testa!

Hitta fler videor liknande denna på Inspirera fler Publicera mer

Hur lärde du dig namngeografi i skolan?

2011-04-08T12:20:00.000+02:00

Se på denna video och upplev ett annat sätt att lära dig namngeografi. Svårt att inte bli inspirerad av dessa elever! Länk:

#Måndagsklubben

2011-04-04T11:28:00.001+02:00

Har precis avslutat Skypemötet med #Måndagsklubben, ett möte som ger många intressanata tankar att bearbeta. Härligt att träffa likasinnade via Skype och dryfta frågor som man själv funderar på i sitt dagliga arbete. Som IT-pedagog eller för den delen IKT-pedagog kan man lätt bli ensam med sina nördiga tankar.
Nu har jag ett nytt forum där jag kan träffa mina kompisar.

Här är en av punkterna som diskuterades i dag: Några tips om vad jag skall säga till lärarstudenterna som vill höra om #entillen i eftermiddag? Vilka är era bästa tips?

- Skype/GDocs. Alla borde testa detta m. kunskapspridning för sin egen fortbildning.
- Prezi. (upphovsrätt, källkritik, CC-licenser)
- Twitter (nätverksbyggande/kunskapsinhämtande)

Per Falk i Nacka tipsade också om ett spännande arbete han planerar:
Gränsöverskridande samarbeten: http://www.slideshare.net/perfal/skolan-mitt-i-byn

En sådan lisa att få skypa av sig med likasinnade. Tänk att jag sitter här, i Lysekil, någon i Lund, någon i Småland, någon i Nacka, någon i Stenungssund och känner likadant. Vi "träffas" på måndagar kl:10 ,vi dryftar vår vardag, vår yrkesroll, våra tankar om framtiden. Dokumenten delar vi i Google Docs.
Kanske det blir en Podcast för er andra intresserade där ute i cyber:) Här är den visst:
om du inte väljer att hänga på?

Jag bara älskar mitt jobb:)

Ser redan fram emot nästa måndag, bara almanackan tillåter det.

NoSo och såpbubblor:)

2011-04-04T09:16:00.000+02:00

Stötte på en ny sida, i alla fall för mig:) Hur det funkar.se
Så här beskriver Anna Malmberg sidan hon gjort: Den här sidan byggs successivt för att försöka hjälpa både elever och lärare att bli framtidens innovatörer och entreprenörer. Sidan är skapad av Anna Malmberg som är gymnasielärare i matematik och fysik samt i teknik för grundskolans senare år.

Jag kan se en stor nytta även för pedagoger i de lägre årskurserna, titta bara på denna film av Anna nedan:) Vem älskar inte såpbubblor, och vem vill inte tillverka den ultimata såpbubbleblandningen?
Annas sida hittar du här:

"Ett brutalt uppvaknande..."

2011-03-30T11:07:00.000+02:00

Hur gör vi med de elever som är i behov av extra stöd? Exludera, inkludera? Hur ska vi få dem att lyckas i skolan? Hur ska vi ändra vårt arbetssätt för att alla elever ska lyckas?
Lyssna hur Essunga kommun har gjort:

Har vi och våra barn levt i olika världar?

2011-03-28T16:16:00.000+02:00

Man kan aldrig få nog av Troed Troedssons föreläsningar. Lyssna och njut.

Datorer och dagens skratt!!!

2011-03-28T14:55:00.000+02:00

Dagens skratt fick jag efter att ha läst detta och sedan sett klippet som rekommenderas. Uppmaningen kommer från Jan Svärdhagen."Jag uppmanar oss alla som brinner för detta med pedagogisk utveckling med hjälp av IT att i hög grad och på alla fronter nu mycket tydligt markera mot leverantörerna att det inte räcker...vi vill ha mer och vi vill ha enkla, logiska system som fokuserar på vårt huvuduppdrag...att utbilda för framtiden. Det är inte våra kollegor det är fel på, utan det är det faktum att tekniken fortfarande inte är tillräckligt enkel för gemene man, även om vi kan tycka det. Jag tycker att Eddie Izzard från showen Glorius på ett strålande sätt visar hur tekniken ibland förvirrar, har ni inte sett klippet nedan så måste ni bara göra det:"

Ska du bara lyssna på en föreläsare, lyssna på min "idol"

2011-03-28T08:51:00.000+02:00

Att kunna få fram så många sanningar på 20 minuter som Micke Gunnarsson kan, det är en bragd."så som det är nu har det aldrig varit, och så kommer det aldrig mer att bli"
Jag bugar och bockar, och niger lite för säkerhets skull. Tack Micke!

Det handlar inte om att föra in blindkartorna i datorn...

2011-03-23T14:57:00.000+01:00

Läste en intressant artikel av Karin Lindström i Computer Sweden. Hon intervjuade
Patrik Hernwall, som forskar om it och lärande. Jag har sammanställt en del av vad han sa i intervjuen och som jag fastnade för. Länk till artikeln i sin helhet:

– Det handlar inte om att flytta in blindkartorna i datorerna. Fortfarande är det skriftlig och muntlig framställning som gäller i skolans värld – medan andra typer av presentationer ofta inte räknas. Ändå blir en text med en bild mer än bara text och bild när det adderas – ett plus ett blir mer än två i det fallet.

Det är där någonstans som skolan tappar bort sig, tycker han. Förståelsen för den genomgripande omvandling som måste ske finns inte.
– Redskapen är viktiga för lärandet. Med papper och penna kan man skapa minnen av saker. De förhöjer lärandet. Men de redskap som är verkligt funktionella för dagens samhälle använder skolan inte fullt ut, trots att de är mer kraftfulla än något vi tidigare har haft.
Jag tror att vi måste börja se vilka lärverktyg eleverna har tillgång till i dag, och låta dem använda dem. Vilka av våra elever kommer att arbeta med penna och papper på sin framtida arbetsplats? Vilka arbetsredskap kommer de ha tillgång till? Varför inte lära dem hur man hanterar dem i stället, så de kan använda dem nu.

Penna och papper är bra att skissa med , men vem i dag gör en muntlig eller skriftlig framställan utan något digitalt redskap?

– Jag är rädd att skolans företrädare vaknar upp sent – eller för sent. Jag har svårt att se en tydlig vision för skolan. Att prata om disciplin, katederundervisning eller betyg missar helt poängen. Skolan måste få vara en plats för kreativt skapande, för möten och utmaningar.

Det betyder inte att det nödvändigtvis går att peka på höjd kvalitet i form av resultat bara för att nya sätt att lära flyttar in i skolan. För samtidigt som förändringen äger rum måste synen på vad som är ett bra resultat också förändras.
Vad är det vi ska bedömma? och på vilka sätt kan eleverna visa vad de lärt sig? Med vilka redskap? Är det rimligt att skriva nationella prov i dag med penna och papper? Hade det varit mer rättvist om alla fick ha en dator till hjälp? Hade alla elever haft samma chans, när de som behöver kan kompensera sina svårigheter, för att komma upp i samma normalnivå som sina kompisar. Hade de som har läs- och skrivsvårigheter kunna fokusera på sin kreativa sida när de ska skriva uppsatser i stället för att fokusera på att skriva, stava, hålla penna rätt, få papperet att ligga still....

Egen dator till alla elever är bra, men det är ingen universalkur för att nå en förändring i grunden.
Vi måste förändra vårt sätt att arbeta, komma närmare elevernas verklighet, med eller utan kateder. (Ibland är den bra att ha datorn på...)

Välkommen till SO-rummet!

2011-03-23T11:55:00.000+01:00

En ny sajt för dig som är intresserad av historia, geografi, religion och samhällskunskap. Länk:

Skaffa ett användarkonto så kan du spara dina favoritlänkar och favoritkategorier i ett eget galleri. Detta är jättebra för dig som fördjupar dig i ett ämne och letar efter passande material. Som inloggad användare kan du även ranka allt material på webbsidan. Du kommer snart också kunna kommentera material samt delta i ämnesdiskussioner. Webbsidan är fortfarande under uppbygnad. Alla funktioner och texter är därför inte på plats än. Layouten är heller inte helt färdig. Men webbsidan är ändå fullt användbar.

Sortera länkarna efter din egen kunskapsnivå

SO-rummets länkar är indelade i tre svårighetsgrader: lättare, medel och svårare.

Grön(lättare): Material med enkelt språk och innehåll. Lämpligt för elever i årskurs 6 och 7.
Gul(medel): Material med språk och innehåll som rymmer vissa svåra ord och begrepp. Passar elever i de senare delarna av högstadiet och på gymnasiet.
Röd(svårare): Material med ett lite mer avancerat språk där innehållet kräver en del förkunskaper. Passar elever på gymnasienivå och uppåt.

Källkritik, en av de viktigaste hörnstenarna

2011-03-23T11:49:00.000+01:00

Hur kan du diskutera källkritik i olika skolämnen? Här hittar du några artiklar som inspirerar och tipsar. Fler artiklar kommer efter hand.
Bild, Hem- och konsumentkunskap, historia, geografi, religion, svenska... Välj och vraka bland artiklar och filmer där du får tips och råd hur du kan arbeta med dina elever kring källkritik. http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/artiklar/amnen

Länkskafferiet fortsätter i ny regi:)

2011-03-23T10:06:00.000+01:00

Min farhåga att de skulle lägg ner Länkskafferiet, min räddare i nöden, var överdriven. Nu har vi fått beskedet vi väntat på: Umeå Universitet tar över Länkskafferiet

Länkskafferiet är en söktjänst för skolan, speciellt anpassad för elever. Skolverket har drivit tjänsten sedan 1996 och överlåter den nu till Umeå universitet.
Länkskafferiet underlättar för elever och lärare att hitta bra digitala resurser att använda i undervisningen. Tjänsten har varit en del av Skolverkets arbete med att främja användningen av it i skolan.
Under flera år har Skolverket samarbetat med Umeå universitet när det gäller utveckling av den tekniska plattformen som Länkskafferiet bygger på. När nu myndigheten av resursskäl inte längre kan driva Länkskafferiet har Umeå universitet bedömts som en lämplig mottagare av tjänsten.
I överenskommelsen ingår att den programvara som tjänsten bygger på ska ha öppen källkod, vilket möjliggör för andra aktörer att bygga upp motsvarande tjänster. Även innehållet i form av så kallad metadata som beskriver runt 4 500 resurser och som tagits fram med hjälp av Skolverkets redaktionella arbete ska vara öppet. Det vill säga att andra aktörer också skall få tillgång till detta efter överenskommelse med Umeå universitet.

Frågor och svar om Länkskafferiet

Hur tar jag in sociala medier i lagom dos?

2011-03-12T10:29:00.000+01:00

Sociala medier,ett oöverträffat verktyg, min favoritkanal som aldrig upphör att förvåna mig. En del av mina bekanta undrar vad jag gör där, om vi bara pratar väder och vind eller om jag faktiskt får gjort något nyttigt där.Hade ett intressant samtal med en kollega om sociala medier, ungefär så här gick det:

-Vad är det egentligen? -Jag vill inte höra att någon ska dricka kaffe eller hämta barnen på dagis.... --Ja, det är svårt att förklara säger jag. Det är som mitt personalrum på nätet, där pratar jag med hela världen om saker ni pratar om i ert personalrum på skolan. Skillnaden är egentligen att jag kan prata med hela världen, om jag vill.... Jag kan få input, tankar, ideér, inspiration från människor som jag egentligen inte känner fysiskt, i verkliga livet, IRL. Jag kan dra nytta av all information som finns i sociala medier. Alla tankar och ideér, tips och erfarenheter. Jag kan ta hjälp av människor som är experter på sitt område, jag kan fråga om råd, jag kan egentligen ta reda på precis vad som helst, just när jag behöver det:)

-Men jag blir så stressad av all information som flimmrar förbi....säger kollega. -Jag vill bara ha godbitarna...

-Hmmmm, säger jag, då får du väl göra som du gör i personalrummet. Lyssna bara på det du vill och stäng ögon och öron för det du inte vill veta eller lyssna på.

-Det är ju mycket svårare. Hur ska jag veta vad som är intressant när det flimmrar förbi?

-Hur gör du när du läser tidningen? Börjar du läsa på första sidan och sedan fortsätter läsa allt, varenda artikel, eller sovrar du utifrån rubriker, område du är intresserad av eller händelser i din närhet som du är intresserad av?

-Jo, det är ju sant..... Där lämnade jag min kollega, att fortsätta fundera på, om sociala medier kunde ge henne mer än vad bara kollegorna hade att erbjuda i personalrummet.

Här nedan följer ett exempel på saker som kan hända när man tar hjälp av sociala medier. En klassisk winn-winn situation. Tack vare Joachim Thornström, IT-pedagog i Ystad och min egen dotter Frida Andersson.

Ms Cool – om att våga

Igår föreläste jag inför ca 350 pedagoger i Falkenberg. Helt vansinnigt! Det gick ganska bra, tycker jag, men det finns alltid saker jag vill göra annorlunda till nästa gång.En sak vill jag dock aldrig göra om. För den går inte att göra bättre. Tack vare en tolvårig tjej och att jag tänkte utanför boxen, för en gångs skull.Kvällen innan föreläsningen chattade jag med Tove Andersson, IT-pedagog i Lysekil. Vi hade aldrig chattat tidigare, men hon hörde av sig och kollade läget mitt i min kanelbulle med mjölk.

Jag nämnde att jag skulle spela upp låten Memory, som hennes dotter Frida har skrivit själv. Jag tänkte använda den innan föreläsningen drog igång, eller kanske i pausen.Tove blev stolt och glad för sin egen och Fridas skull.Jag kom med en idé. Att vi kunde chatta med Frida under min presentation, innan vi spelade upp YouTube-klippet. Någon sekund senare kom vi fram till att vi skulle ha ett videosamtal med Frida live.Jag letade upp Frida på Skype och vi pratades vid i två minuter.

Efteråt chattade jag vidare med Tove. Hon tyckte jag kunde fråga Frida om hon kanske kunde spela live på sin nya blå gitarr, men detta berättade vi inte för Frida. Lite fuffens.När jag under föreläsningen frågade Frida om hon kunde tänka sig att spela live för oss svarade hon ja utan att blinka, plockade fram gitarren ur fodralet och konstaterade kallt: ”Vilken tur att jag har lärt mig ackorden utantill”.Och som hon briljerade. Så cool!En lärare skrev följande på Facebook precis: ”Väldigt duktig tjej. En kollega bakom mig började gråta och många fick gåshud.”

Se blogginlägget i sin helhet på Joachims blogg: http://xn--thornstrm-77a.se/?p=5112

Sociala medier på ren svenska:)

2011-03-07T08:44:00.000+01:00

Ska du använda 20 minuter på ett intressant, roligt och tankeväckande sätt. Lyssna på detta!!När Troed Troedson pratar om sociala medier blir jag alldeles varm i hjärtat. Precis så är det ju, tänk att det ska så svårt att förklara, på det självklara sätt som Troed gör. Jag tackar och bockar!

Den magiska dörren -ett romanprojekt för de yngre åldrarna

2011-03-04T11:28:00.001+01:00

Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011

På denna sida kan du gratis ladda ner lektionsupplägget till arbetet med den magiska dörren.

Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Inspiration har hämtats från boken Stråk av bildspråk (Natur och kultur) och dess populära romanprojekt Huset. Läs gärna denna bok för mer bakgrund och förkovran i idéer om skrivprocesser. Den magiska dörren har ett lättare upplägg än Huset på så vis att handlingen utgår från en person, ”jag”. Huset passar enligt mig bäst för årskurs 5.

Att hitta på en historia från ingenting är svårt även för oss vuxna. Vi behöver en struktur och något att fylla den med. Läraren bestämmer i detta arbete över strukturen och det är viktigt att eleverna håller sig till den för att allt ska hänga ihop i slutändan. När deras roman är klar kommer de att vara stolta över att det blev en så bra historia. Även om allas böcker heter likadant och har likadana kapitel så kommer de att bli väldigt olika. Innehållet har jag styrt till fantasy-genren, eller rättare sagt den fantasy som varit mest tongivande under dagens barns uppväxt, det ”normala” i kontrast till en magisk värld. Detta ger också eleverna möjlighet att själv bestämma över hur magiskt det ska vara.

Exempel på kapitel 1
Kapitel 1 – Hej

I det här kapitlet övar vi på att beskriva en person.
•Skriv i jag-form. Börja t.ex. med: Hej! Jag heter…
•Hitta på ett namn på personen som berättar.
•Hitta på ett namn på skolan.
•Personen ska vara mellan 8 och 10 år.
•Berätta om någon som personen tycker mycket om, en klasskompis, lärare, släkting eller någon annan.
............

Hur man kan arbeta med de yngre barnens medievanor? så här

2011-03-04T10:00:00.000+01:00

I och med att datoranvändningen går ned i åldrarna har Statens medieråd och Mediekompass tagit fram en lärarhandledning om barns medievardag. Materialet passar lektioner i förskolan upp till årskurs 5. Syftet är att inventera medievanorna i klassen, få barnen att reflektera kring medieanvändningen och diskutera medier sinsemellan. Underlaget för lärarhandledningen är Statens medieråds (f.d. Medierådet) rapport Småungar & Medier.

Övningen ska ge eleverna möjlighet till en gryende källkritik kring de medier de använder och ta upp medievärldens vokabulär i klassrummet och visualisera den.
Du hittar lärarhandledningen på denna sida, gratis att ladda ner.

Statens medieråd bildas den 1 januari 2011 med uppdraget att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan och stärka dem som medvetna medieanvändare. Myndigheten övertar Medierådets verksamhet samt Statens biografbyrås åldersmärkning av filmer. Samtidigt avvecklas Medierådet och Statens biografbyrå, och filmcensuren för vuxna avskaffas.

Maila pictogram

2011-03-02T11:58:00.000+01:00

E-posta med Pictogram

Nu kan du skicka e-postmeddelanden skrivna med pictobilder. Du behöver ingen speciell programvara, bara att sätta igång. Gör så här:
Klicka på @ längst upp till höger.
Det ger dig fri och full tillgång till funktionen. Självklart kan mottagaren svara på samma sätt, dvs med pictobilder.

Länk:

Tiffel och toffel för förskolan

2011-03-02T09:48:00.000+01:00

Vi som ligger bakom Tiffel-Toffel och hans vänner är Ruta Ett DVD AB. Ett litet produktionsbolag i Falun som sysslar med animerad film.Vi ligger bl.a. bakom produktionerna av Gammafons Småfilmer med titlar som Benny, Gittan, Halvan m fl. Det var under arbetet med dessa småfilmer som tankarna och drömmarna på att skapa "något eget" växte fram. En produktion där man tog värmen, lugnet och berättarrösten från småfilmerna och sen korsade man detta med moderna 3D animeringar inspirerade utav bland annat Disney/Pixars underbara filmer. Och nu står vi plötsligt här, mitt i brinnande produktion av vad som skall komma att bli 4 böcker med tillhörande film som alla ska vara klara i slutet av 2009.
Att det är vår egen produktion gör också att det inte finns något stort bolag med kraftfulla marknadsföringskampanjer att luta sig mot för att nå ut med Tiffel-Toffel och hans vänner. Därför skapade vi den här hemsidan. Här finns sådant som vi själva som föräldrar skulle vilja att en hemsida för 3-7åringar innehåller. En sida där allt är gratis som våra barn kan vara på och ha roligt utan risk för att det kan finnas olämpligt innehåll på den. Men också en sida som vi kan vara på tillsammans med våra barn och t.ex. läsa en bok eller se på en film tillsammans.

Länk:

Gratis planeringsverktyg och klassrumshjälpredor

2011-03-02T09:23:00.000+01:00

Funktioner jag saknat i mitt planeringsarbete för klassen: Verktyg för att göra grupper, placeringförslag för eleverna i klassrummet, "elevlotteri" (vems tur är det?) och sist men inte minst; tidtagare och timer.

Speed match, hitta rätt svar på frågan, på tid

2011-03-02T09:10:00.000+01:00

Ett roligt flash-spel att göra själv. Du skriver in frågor och svar. En efter en kommer frågorna upp i en frågeruta. Alla svar ligger i en hög och det gäller att dra rätt svar till den aktuella frågan som dyker upp i frågerutan. Du kan även ladda ner spelet du gjort och köra det offline med dina elever.
Länk:

Gör ditt eget Jeopardy-spel

2011-03-02T09:04:00.000+01:00

Jeopardyspel i klassrummet kan användas i alla ämnen, temat för spelet bestämmer du själv.
Länk:

Hemläxa: lös en flash-hangman

2011-03-02T08:58:00.001+01:00

Kul läxa du kan maila hem till dina elever eller varför inte lösa i klassrummet. I stället för en analog hangman gör du den lätt och smidigt i datorn och kan visa den på den duk eller interaktiv tavla. Länk:

Äntligen Cool matte för åldrarna 13-100 ;)

2011-03-02T08:50:00.001+01:00

Vill du visa dina elever en sida där det händer saker, en sida glassig, fräck men ändå lite gullig? Här en sida av en mattelärare som under sin skoltid trodde hon var dålig på matte:( Nu efter ett antal års studerande älskar hon matte. Så här skriver hon på sin sida:

Well, what's the thing you already know about me? I love math! But, did you know that I used to hate math? I thought I was really bad at it too. Really, it was because I didn't think I was any good at it that I started hating it. I really didn't pay much attention to math in elementary school and, when I got into 7th grade, they put me in a math class that was WAY to hard for me. The reason that it was too hard wasn't taught enough math in 6th grade to get me ready for it... so, I really didn't have a chance. I even got F's on tests. Even though they moved me into an easier class, I still felt like I was really bad in math. It wasn't until I took math in college that I found out that I could be really good at math and guess what? Then it got to be really fun and I started liking it!

I made these websites so you don't have to suffer like I did. I want you to know NOW that math can be fun... and easy to learn if you just look at it the right way!

Länk:

Vad får man för 50 öre?

2011-02-22T14:15:00.000+01:00

I dag får du... ingenting, eftersom du inte längre kan betala med dem.

På denna webbsida kan du läsa om varför 50-öringen försvann och vad som händer med alla mynt. Dessutom kan du ta del av historien bakom 50-öringen, roliga fakta och spännande historier.

Vill du ha fakta i behändigt pdf-format finns länk: här

Behöver du hjälp att träna minnet eller hitta den röda tråden?

2011-02-22T12:04:00.000+01:00

Har du dåligt minne, eller kommer du bara i håg sådant som du själv vill? Här hittar du ett gratisspel på webben som tränar inte bara minnet utan lär dig hitta den röda tråden bland minnena.

Målet med det här enkla men kluriga spelet är att guida en liten dam runt i hennes hus, och samla in bilder som innehåller hennes minnen. För att hitta dem måste du flytta runt stegar längs bokhyllor och använda dem för att klättra upp och ner. När du hittat alla bilderna måste du placera dem i rätt ordning så att de kan spelas som noter på en orgel. Testa själv!:

Lyssna på hela Sverige! Jag själv är Lysekiiiilare;)

2011-02-22T09:07:00.000+01:00

Källa:

Anna-Karin Hatt vid det runda bordet

2011-02-22T08:54:00.000+01:00

Skolorna måste vara en tydlig del av informationssamhället och leva i takt med sin tid.

Så sa IT-ministern Anna-Karin Hatt i sitt öppningsanförande vid måndagens rundabordsamtal angående ”IT i skola och undervisning”.
Den svenska skolan har halkat efter när det gäller IT-användningen. Det gäller för såväl elever som lärare men även om hur IT till exempel används som hjälpmedel för administration och planering.
Regeringen äger inte ensam den här frågan, det är hela Sveriges IT-agenda som vi diskuterar. Alla som vill ska få vara med att bidra. Det är därför jag bjudit in er till det här samtalet, sa Anna-Karin Hatt.

En digital agenda ska formas och Hatt ser stora möjligheter till såväl förändringar som förbättringar.
– Lärarna ska inte behöva dela sin dator med andra lärare, likaså måste dess kompetens inom området höjas.
Hon valde att hålla isär begreppen ”elevernas tillgång”, ”lärarnas tillgång” samt ”e-förvaltning” när hon talade om IT i skolan och poängterade att de tre områdena är viktiga var för sig men också intimt sammankopplade.
– IT kan göra en oändlig skillnad för att effektivisera skolans arbete. Det gäller att lärarna utbildas, att de förstår betydelsen av IT för eleverna.
– IT kan också effektivisera skolans administration och planeringsarbete. Dessutom tror jag att det finns en oerhört stor potential för att vi i Sverige ska kunna skapa digitala hjälpmedel som kan säljas till andra skolor eller till och med till andra länder.

Anna-Karin Hatt såg med tillförsikt fram emot det fortsatta arbetet.
Källa:

Att kommunicera med IKT genom webbkameran, genialt!

2011-02-21T09:54:00.000+01:00

"Att kommunicera med IKT handlar om att förmedla något. Det kan göras med bla.det skrivna ordet, ljud och bild. För yngre barn är ”ljud och bild” väldigt lätt att erövra och kommunikationen hamnar i fokus.
Viljan att i meningsfulla sammanhang berätta något för någon som betyder mycket för barnet är stor.
Att visa vad man gjort på skolan, skicka en hälsning till mamma och pappa med mejl och dessutom i bilagan skicka en film väcker känslor… av stolthet både hos barn, föräldrar och lärare." Så här skriver AnnChristin Forsberg om hur de arbetar i Böles f-klass och i Jävre (åk f och 1)
De använder sig av WEB- kameran som är inbyggd i den bärbara datorn.

Vill du pröva detta själv här får du några tips.

Eleven loggar in på den bärbara datorn, sätter på sig ett headset (för bättre ljud) och klickar på webbkamerans program. Om du har en dator men inbyggd kamera finns i de allra flesta fall ett speciellt program som hör till webbkameran. (sök på datorns namn eller på webcamera)
Fäst ikonen på startmenyn genom att högerklicka och välj ”fäst på startmenyn” – då hittar man lätt igen programmet vid ett senare tillfälle.
De flesta datorer har egen ljudingång så se till att ändra till extern ljudingång om du använder annan mikrofon än datorns. (ex headset)
Eleven sätter sig till rätta, kollar att bilden är OK, trycker på inspelningsknappen, gör en provinspelning, lyssnar på den.
Sen börjar eleven läsa upp tex. sin saga och visa bilderna. När de är klara trycker de på stoppknappen, filmen hamnar då i ett filmarktiv (oftsat under inspelningytan) markera filmen och sedan på en ikon med ett brev (mailikon) Då öppnas elevens personliga Outlook och ett nytt meddelande med filmfilen bifogad ligger klart att adresseras och skickas.

Tips från AnnChristin Forsberg:
Kolla upp så du har valt rätt mikrofoningång
Om bilden är spegelvänd går det att ändra på. Sök i inställningar.
Titta på filmen innan du skickar iväg den - ge akt på elevernas leenden när de ser och hör sig själva
Filmfilen bör inte vara längre än 3 minuter. ( Ibland ”fastnar” filerna i Outlooks utkorg, -kolla så att inte mejlet ligger kvar där)
Om det skulle krångla med mailen kan man istället spara filmfilen i datorn och bifoga på vanligt sätt, eller bara spara för att dokumentera.

Blev du nyfiken och se en filmsnutt de spelat in? Titta här: http://ankeli.skolbloggen.se/2011/02/16/att-kommunicera/

Do you want to be a tech star?

2011-02-21T08:54:00.000+01:00

Varför inte publicera en filmsnutt på den näst största sökmotorn i världen?

2011-02-18T08:25:00.000+01:00

Visste du att youtube är den näst största sökmotorn efter Google?

På Multimediabyrån finns bra manualer för att lyckas. Och du, det är faktiskt lättare än du tror, och dessutom får du hela världen som mottagare:)

Fysik är kul, helst på håll tycker jag, som här:)

2011-02-09T14:12:00.000+01:00

Länk:

Vi vill inspirera till fysiktänkande i vardagen och tona ner föreställningen om att bara experter med tillgång till speciell utrustning kan observera, studera och undersöka de fysikfenomen som finns runt oss. I våra filmade
experiment försöker vi därför så långt som möjligt använda enkel materiel som de flesta redan har hemma.

De flesta experimenten kan anpassas till barn och ungdomar i olika åldrar. I förskolan och i lägre årskurser fokuserar man på att uppleva, observera och beskriva; för äldre barn och ungdomar kan man införa mer krävande moment som att dokumentera, jämföra och koppla sina observationer till fysikaliska modeller av verkligheten. En del experiment kräver en del diskussion eller formalism och är lämpligast på högstadiet eller gymnasiet.
Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor om eller kommentarer till experimenten. Vi är mycket intresserade av att ta del av lärares erfarenheter av försöken!

Skapa en wiki i wikispaces

2011-02-09T13:36:00.000+01:00

Benämningen wiki kommer från det hawaiianska uttrycket wikiwiki som betyder snabb. Med en wiki avser man en sökbar webbplats, där sidorna snabbt och enkelt kan redigeras av besökarna själva via ett webbgränssnitt och där ändringarna publiceras omedelbart. Wikin fungerar utmärkt när flera personer tillsammans vill bygga upp någon form av faktadatabas eller kunskapsbank.

En wiki kan vara helt öppen (vem som helst får skriva i den), halvöppen (vem som helst får läsa men bara medlemmar får skriva) eller helt stängd (endast medlemmar får skriva och ta del av innehållet). Wikispaces är ett vertyg, där man kan skapa wikis på ett mycket enkelt sätt och dessutom lagra allt innehåll. Det finns en enkel basvariant som är gratis och sedan finns det möjlighet att uppgradera till olika betalningsmodeller efterhand som behoven växer eller man önskar fler funktioner i sin wiki.

Mer information om wikis: http://www.youtube.com/watch?v=-dnL00TdmLY
Källa:

Internetkunskap i filmform

2011-02-09T13:23:00.001+01:00

Ett utbildningsprojekt i internetkunskap. På uppdrag av .SE:s Internetfond publiceras här 16 korta grundläggande utbildningsfilmer som lär dig bli en bra internetanvändare. Du får bland annat lära dig om informationssökning, sökmotorhantering, källkritik, sociala medier, upphovsrätt, Creative Commons och om molnbaserade tjänster. Bakom dessa färgglada bilder döljer sig korta informativa filmer. Länk:

Medierådets youtubekanal som undervisningsresurs

2011-02-09T11:53:00.001+01:00

Medierådets rapport "småungar & medier visar att två tredjedelar av 2-5-åringarna och nästan alla 5-9-åringarna regelbundet använder datorer. I rapporten konstaterades också att ju äldre barnen blir desto mer tar internet och sociala medier över från tv-tittandes.

Medierådets filmer på denna youtubekanal handlar om barn och ungdomars internetanvändning i åldrarna 2-16 år, och några filmer är även tänkta att vara ett stöd i samtal om att använda nätet.
Några teman är: säker internetanvänding, netikett, chatt, missförstånd som kan uppstå på nätet, Dreamhack och digitala glosor. "Abbe bloggar", "Abbe kommenterar" och "Hur man undviker konstiga typer på nätet" heter några av filmerna.

Smartboardlektion med rullgardin:)

2011-02-09T10:01:00.001+01:00

1. Klicka på textverktyg och välj vilken stil du vill ha. . Markera på arbetsytan var du vill att texten skall vara. 3. Skriv in dina ledtrådar.
4. Klicka på fliken Galleri.
5. Sök efter den bild du vill ha.
6. När du hittat rätt bild drar du ut den på arbetsytan genom att klicka på bilden, håll ner musknappen dra ut bilden och släpp musknappen. Lägg bilden där du vill ha den och ändra storlek om det behövs.
7. Klicka på verktyget Rullgardin. En grå ruta kommer upp med en cirkel på varje sida. Klicka på den lilla gråa cirkeln och dra så visas lite i taget. Vill du ta bort hela rullgardinen trycker du på det vita krysset i den röda rutan.

Källa: http://sites.google.com/site/smartnotebook10/

Kan man googla sig till öppna lärresurser? (OER)

2011-02-09T09:54:00.001+01:00

Grekisk mytologi

2011-01-31T13:57:00.000+01:00

Välkommen till den grekiska mytologins värld. Här möter du gudar, hjältar, monster, underverk och märkliga figurer i en äventyrlig blandning. Dessa fantastiska berättelser var en del av vardagen kring Medelhavet under den tidsperiod som kallas antiken. Antiken sträcker sig ungefär från år 3000 före Kristus till år 500 efter Kristus. Länk:

Vilka gäster äter vid ditt bord?

2011-01-31T13:42:00.001+01:00

Unga Fakta har ett jättebra material om vinterfåglar. Är du nyfiken på vilka gäster du har kring ditt fågelbord i vinter? Ladda då hem dessa PDFer och sätt ihop din egen lilla fågelskådarbok.

Kolla här:

Wikileaks nämns inte i förordningen till Lgr2011

2011-01-31T11:31:00.000+01:00

Nej, Wikileaks nämns inte i förordningen till Lgr2011, som gäller från juli nästa år. Inte Flashback, Flickr eller Twitter heller. Men klart är att den nya läroplanen tagit intryck av alla dessa nya digitala informationsförmedlingstjänster och behovet av ge elever ett källkritiskt förhållningsätt tas upp mer än i tidigare läroplan.

I det inledande kapitlet, Skolans värdegrund och uppdrag, finns flera skrivningar som rör området, som till exempel: ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. /…/ Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden /…/.” I ämnesbeskrivning efter ämnesbeskrivning upprepas vikten av källkritik.

För ämnet svenska nämns ”Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt” som en viktig del i undervisningen. Men hur detta ska ske i praktiken är långt ifrån självklart.
Ann-Britt Enochsson har arbetat många år som lärare och är nu docent i pedagogik med inriktning på IT och skola vid Karlstads Universitet. Lärare som envisas med att låta eleverna plugga in källkritik vid särskilda lektioner kommer inte att lyckas, menar hon.
– Det handlar i stället om ett kritiskt tänkande som måste genomsyra hela verksamheten i skolan, säger Ann-Britt Enochsson.

Andra hinder är skräckslagna lärare. De ger inga källkritiska elever, menar Ann–Britt Enochsson.
– En del lärare har en stor rädsla för vad som händer om man ”släpper ut” eleverna på nätet, de väntar sig bara dåliga saker av det.
Det gäller också att inte lämna eleverna i sticket.

– Jag har sett många lärare som går igenom en uppgift och sedan lämnar eleverna ensamma att söka. De elever som inte har ambitiösa lärare är utlämnade till sig själva, de får förmaningar från lärarna att de ska vara kritiska men hur? Det får de lista ut själva.

– Läraren bör finnas med och guida sökandet och diskutera resultaten.

Visst har källkritik alltid varit viktigt. Men när det går snabbt och enkelt för vem som helst att meddela sig är förstås granskningskraven tuffare. Och följderna av om vi släpper ut generationer utan källkritiska verktyg ter sig som rena skräckscenariot.

Källa: http:(jag har klippt i denna artikel för att sammanfatta vad jag tycker är viktigt och vad vi står inför i skolans värld i dag) //www.skolvarlden.se/artiklar/gar-det-att-vara-kallkritisk-pa-natet

Hon varnar också för att det stora informationsflödet och alla källor som gör anspråk på att ha sanningen kan få många att bara strunta i allt.

Twitterskola

2011-01-28T13:15:00.001+01:00

Är du nyfiken på Twitter och vill veta hur det fungerar, vad hashtag, retweet och DM betyder. Läs någon av de utmärkta lathundarna nedan. Bara att välja efter tycke och smak.

http://www.omteknik.se/guide-kom-igang-med-twitter/
http://blogg.aftonbladet.se/1/perma/1160350
http://www.va.se/nyheter/2009/03/30/twitter-for-dummies/

Hälften av unga har utsatts för facerape

2011-01-28T13:12:00.000+01:00

"Nästan alla unga svenskar använder Facebook. Hälften av dem har råkat ut för en facerape, vilket innebär att Facebook-kontot kapas av någon annan som skriver elaka eller "roliga" saker i ens eget namn. Det visar Datainspektionens senaste ungdomsundersökning.

För fjärde gången har Datainspektionen låtit undersöka ungdomars inställning till integritet i allmänhet och integritet på Internet i synnerhet. Undersökningen visar att nästan alla svenska ungdomar använder Facebook och att närmare hälften av de tillfrågade har råkat ut för facerape, vilket innebär att Facebook-kontot kapas av någon annan som skriver elaka eller "roliga" saker i ens eget namn.

Enligt Kairos Future, som genomfört undersökningen på uppdrag av Datainspektionen, har de som utsatts för facerape också i högre utsträckning använt klagomålsfunktioner på communities vilket tyder på att många upplever en facerape som kränkande. Samtidigt pekar undersökningen på att var tredje ung som använt en klagomålsfunktion inte tycker att de får tillräcklig hjälp. - Även om alltför många inte får tillräcklig hjälp, visar undersökningen att det ofta lönar sig att klaga. Om vi ska lyckas med att minska kränkningarna på nätet är det viktigt att tydligt reagera på upplevda kränkningar, både till den som publicerat kränkningen och till sajten där uppgifterna publiceras, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.

Undersökningen visar även att närmare 4 av 10 har råkat ut för att någon har lagt ut bilder på dem på Internet mot deras vilja. 23 procent, eller närmare var fjärde ung, har råkat ut för sexuella trakasserier på nätet. - Det är oroande att samhället inte kommit till bukt med den här allvarliga formen av kränkning på Internet, säger Göran Gräslund.

Förra året lanserade Datainspektionen sajten Kränkt.se som riktas till unga och som ger tips och råd om hur man kan gå tillväga om man blivit kränkt på nätet. På webbplatsen finns en sektion om vad man kan göra för att undvika att bli utsatt för facerape.

Fler fakta från undersökningen
23 % anser att föräldrarna har koll på vad de gör på nätet
43 % har medvetet dolt något de gör på Internet för föräldrarna

Det har skett en dramatisk ökning av antalet unga som lägger upp videoklipp på sig själv på nätet, från att var femte ung gjorde det år 2007 till att närmare hälften gör det nu
Närmare hälften av de tillfrågade undviker att skriva vissa saker på Internet som skulle kunna vara en nackdel senare i livet
Det blir allt vanligare att man kollar upp mer eller mindre ytliga bekanta på Internet. Färre än en av tio kollar aldrig upp andra via Internet
66 % tror att myndigheter övervakar vad de skriver på nätet. 49 % tror att myndigheter övervakar vad de skriver i sina mejl" (källa Datainspektionen, länk se nedan)

Läs rapporten Ungdomar och integritet 2011 i pdf-format på Datainspektionens hemsida.
Länk: http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/halften-av-unga-har-utsatts-for-facerape/

Kolla Källan!

2011-01-24T09:19:00.001+01:00

Tips och idéer

Här hittar du elevövningar att använda när du vill diskutera källkritik och sociala medier tillsammans med dina elever. Glöm inte bort denna webbresurs! En viktig del i undervisningen i dag bygger på att veta hur vi ska hantera all information som finns tillgänglig där ute i cyberspace. Här får du tips och råd hur du kan gå till väga.

Tips och idéer - bloggar

Tips och idéer - Facebook

Tips och idéer - Twitter

Tips och idéer - YouTube

Kartor/flaggor

2011-01-21T12:18:00.000+01:00

Letar du efter kartor? Kolla här:

Flaggor? Kolla här:

Hur stort är Facebook, egentligen?

2011-01-21T12:10:00.000+01:00

WOW!!!
Facebooks storlek i Sverige är någonting vi aldrig någonsin sett tidigare och i åldersgrupp efter åldersgrupp blir dominansen total. I vardagligt tal kan man säga att Google är din primära sökmotor, YouTube din primära videosajt och nu är Facebook ditt primära sociala nätverk.

Gillar du siffror och statistik? Läs detta: http://www.joinsimon.se/facebook-sverige-2010/

Klassiska ettapluppar...

2011-01-19T15:26:00.000+01:00

Jag blev så glad när jag hittade denna sida. Nu slipper man tappa alla ental på golvet. Jag vet hur ont det gör att trampa på dem. Små men naggande goda(onda);) Pröva själv:
Tre svårighetsgrader, välj själv till vänster på sidan. Ental, tiotal eller hundratal.

Det är bättre med WOW än magpumpas på akutmottagningen

2011-01-17T09:40:00.001+01:00

Läste en intressant insändare i Bohusläningen i fredags om dataspelande och droger. Har själv reflekterat över detta, och gick från orolig LAN-förälder till, lugnare förälder i den bemärkelsen att avancerade dataspel kräver stor koncentration och vakenhet, och går inte att kombinera med alkohol.
Frågade sonen som är snart 18 år hur han såg på detta. Han höll med om att alkohol och dataspel på LAN inte var vanligt förkommande,men, det finns naturligtvis de som LANar och sedan, går ut och festar. Vitsen med LAN är ju att man ska spela hela natten, och alkohol både förstör koncentrationen och reaktionsförmågan hos de som spelar. Det som konsumeras mest på LANen tror jag är cola i stora mängder och en och annan pizza. När sonen kommer hem efter ett långt LAN brukar han vara vit som ett lakan i ansiktet av trötthet och ändå stirrig av all cola.
Jag är då glad att när han kommer hem, vit som ett lakan från ett LAN, inte har varit på krogen, då hade det vita ansiktet och de stirrande ögonen kunnat betyda något annat....

Vem vill inte ha en rosa dator?

2011-01-13T16:00:00.001+01:00

Intressant film där Henrik Wideus pratar om vad som är viktigt i en 1-1 satsning. Låt pedagogerna få en dator de tycker om, så kommer de att vilja arbeta med den. Låter som lyx;) men jag håller med Henrik, det är viktigt att man får en relation till sin dator, att man känner sig trygg med den. Henrik säger också att man måste låta pedagogerna bli lite förälskade i sin dator. Vill de ha en rosa så ska de få det... om det är det som är viktigt för dem. Låt dem själva välja:) dator.

En dator till varje elev from Margareta Hellstrom on Vimeo.

Språket springer förbi, men bilden stannar kvar

2011-01-13T14:55:00.000+01:00

Härlig film som visar hur Åsbackaskolan arbetar med IT. De tillverkar mycket material tillsammans med eleverna i stället för att köpa färdiga böcker. Genom att ta bilder, rita sociala berättelser och arbeta med Smartboard fångar de elevernas intresse. En av pedagogerna säger så sant att: "språket springer förbi, men bilden blir kvar".

Sedan de fick en Smartboard (interaktiv tavla) tycker de att det har blivit lättare för eleverna att koncentrera sig. Tavlan drar uppmärksamheten till sig och fungerar även som "morot" för eleverna. "Alla vill gå fram till tavlan och flytta runt orden och bilderna".

Jag tror att det som passar eleverna på Åsbackaskolan även passar de flesta andra elever.
Vi får inte glömma bort att vi alla har vårt eget sätt att lära in på. Någon vill se, någon höra, någon känna och någon behöver röra på sig för att kunskaperna ska befästas.
Smartboarden är ett verktyg som passar många elever, men många elever på en gång passar kanske inte Smartboard?eller?

Hur vi jobbar med IT på Åsbackaskolan from Margareta Hellstrom on Vimeo.

2011-01-12T14:28:00.000+01:00

Fröken Matte på nätet, en webbresurs att räkna med! Tänk att ha möjlighet att se pedagogens genomgång i ett nytt moment om och om igen , precis så många gånger som du vill och behöver för att förstå. På så sätt frigörs till under lektionerna till andra frågor och individuell hjälp.
Vill du se Fröken Matte-material? se här:

Denna film från ett reportage i rapport 2010 om just Fröken Matte

Hur var det nu man släcker en brinnande tv?

2011-01-12T08:41:00.000+01:00

Flammys brandskola, bra för både stora och små. Hur var det nu man skulle göra om tv:n börjar brinna?

Pröva själv här:

Källa på det, någon?

2011-01-11T15:42:00.001+01:00

Kunde inte låta bli att publicera Elsa Dunkelz brillianta krönika från 2011-01-11skriven i Computer Sweden.

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.362636/kalla-pa-det-nagon

Elza Dunkels är lärare och forskare och bloggar på kulturer.net/blog

Sista ordet Ett årtionde har passerat sedan tusenårsskiftet - ett årtionde som på många sätt fått oss att växa upp.

Till exempel var vi i slutet av förra årtusendet extremt naiva när det gällde datorer. Minns ni paniken inför år 2000, då livet skulle förändras i ett slag, då datorer skulle stanna och viktig information raderas? Lite skämmigt så här efteråt när vi har vuxit upp lite men det var fullt legitim oro när det begav sig. Vi hade inte bättre information och var hänvisade till att lita på självutnämnda experter.

Vi har vuxit upp på andra sätt också. Globaliseringen av information har gjort att fler känner till mer om vad som händer i världen – på gott och ont, naturligtvis.
Det kan kännas hotfullt att veta mycket om krishärdarna i världen samtidigt som det kan kännas lugnande att googla fram information om varför en ström av brandbilar just nu verkar vara på väg åt samma håll som jag.
Men jag undrar om vi inte vuxit upp mest i förhållande till kunskap. Det finns en sund auktoritetskritisk inställning till kunskap och information i dag som jag inte känner igen från tidigare. Den förändringen har skett under de sista tio åren.

Något som glädjer en gammal lärare är alla dessa unga som ständigt och jämt efterfrågar källor när någon påstår något. ”Källa på det” är en extremt irriterande men högst relevant begäran som inte längre är hänvisad till skolarbeten i samhällskunskap utan som i dag förekommer även på kaféer och fester. Så snart någon har slängt ur sig ett påstående som är det minsta kontroversiellt är risken stor att vederbörande avkrävs en källhänvisning.
Det må vara enerverande att bli avbruten och ifrågasatt på det sättet men tänk vilket framsteg för människans kunskapsutveckling. Att i upplysningsanda ifrågasätta uttalanden som enbart hänvisar till generella antaganden eller som man läst någonstans är självklart en positiv utveckling.
Och hur gärna jag än skulle vilja tillskriva utvecklingen skolans ansträngningar är det helt enkelt inte möjligt att revidera historien så brutalt.
Tvärtom är det trots skolan som framåtskridandet skett.
I skolan odlar man fortfarande myten att det är möjligt att välja ut kunskap som är sann, paketera den i åldersrelevanta doser och sedan organisera tester för att se hur mycket av den kunskapen som fastnat i eleven.
Naturligtvis hur dumt som helst.
Det är snarare internet som har uppfostrat oss att tänka på kunskap på ett modernt sätt: som föränderligt, som något man kan betrakta från ett flertal lika viktiga perspektiv. Vi har på allvar förstått att information är något man kan behöva granska kritiskt.
På internetforum är det vanligt med diskussioner där man ställer höga krav på ett kritiskt förhållningssätt och på källhänvisningar.
Så de nymodigheter skolan varnat för – att använda Wikipedia som källa eller kolla grejer på Flashback – har fostrat en tänkande generation.
Förhållningssättet har långsamt sipprat ut från de innersta kretsarna till en vidare allmänhet, vilket har inneburit att vi har blivit bättre på att förhålla oss till auktoriteter. Vi har med andra ord vuxit upp, gamla som unga.

Källa på det, kanske?

Skola med ny teknik

2011-01-04T10:59:00.001+01:00

Bo Dahlbom diskuterar skola med ny teknik. 1-1 är framtiden, men det är inte datorerna som gör det, det startar en utveckling, en rörelse.
Nätverkande blir en grundläggande del av elever och lärares vardag. Se hur nätverkande används i vardagen, vilka möjligheter de öppnar. Förr letade man i dokument efter information, nu tar man kontakt på nätet och ställer frågan. Jag har sista året varit en del av det stora nätverket på Twitter och själv upplevt det otroligt snabba, flexibla sättet att nätverka. Ingen annanstans har jag upplevt så snabb feedback på frågor och så kreativa lösningar. Har inte någon svaret i mitt nätverk är det alltid någon annan som vet, man kan få ett överaskande svar från någon du aldrig skulle tagit kontakt med annars. Dessa kontakter på Twitter har gett mig många tankenötter och även tips på bra länkar att arbeta vidare på. Twitter har gjort det möjligt att följa andra pedagoger och se vad de funderar på, vilka frågor de har och hur de ser på skolan i dag och på dess utveckling i framtiden. Jag är med andra ord, Twitterfrälst:)

Här en film till med Bo Dahlbom:

" Nu ska ni få lära er något som ni kan ha nytta av senare i livet..... "

2011-01-04T10:42:00.001+01:00

Vi måste förhålla oss till den värld vi lever i; inte stänga ute den. Vilken verklighet matchar skolans uppdelning av lektioner och ämnen? Livet är inte uppdelat efter ämnen, livet är en helhet. Jag tror att vi måste jobba närmare verkligheten, använda oss av livet utanför skolan, arbeta mer mer projektorienterat för att låta eleverna tidigt bli en del av samhället på ett tydligt sätt. Vi måste också lära oss använda de redskap eleverna redan har och använder, mobiltelefoner och laptops, de tillhör elevernas vardag och liv, de är inte bara leksaker. Om eleverna får använda dessa redskap för att ta reda på fakta, kommunicera med andra och dela med sig, kommer det att ge positiva vibbar även till pedagogerna,( för visst är det så att många pedagoger skulle vilja men inte riktigt vågar.) Vår uppgift som pedagoger blir nog inte så mycket att vara tekniker, det sköter eleverna själva, utan just pedagoger som lär eleverna nettikett. Det är en sak att veta hur arbetsverktygen fungerar men en annan att veta hur man förväntas agera på nätet, vad man får göra och inte; den kunskapen blir vår nästa utmaning. Låt skolan bli en konkret del av samhället, inte en egen sfär.
Har du hört detta innan" Nu ska ni få lära er något som ni kan ha nytta av senare i livet..... "

Här är en av mina favoriter: Bo Dahlbom om framtidens skola

Bloggande i skolan visas i tidningen

2010-12-21T11:48:00.001+01:00

Här är elever från Kronbergsskolan på uppdrag hos en annan sexa i kommunen för att lära dem bokblogga.

Läs deras bokblogg på: www.boktipsarna.blogspot.com

Källa: Lysekilsposten 21/12 2010

Hur fungerar egentligen ett lokomotiv?

2010-12-20T14:56:00.000+01:00

Här kan du visa hur maskiner fungerar genom animerade figurer. Har du alltid funderat över hur maskinerna ser ut på insidan, eller var kraften kommer i från? här får du svaren:

Här ser du en två-taktsmotor arbeta:

Analysera dina texter med LIXräknare

2010-12-17T08:37:00.000+01:00

Vill du analysera hur lättläst din text är eller kolla av en hemsida för att kunna använda i undervisningen?
Här hittar du en LIX-räknare.

God Jul önskar jag er alla!

2010-12-16T13:45:00.000+01:00

Text till Tal-funktion i Office 2010

2010-12-14T14:14:00.000+01:00

Med talfunktionen i Office 2010 kan du använda text till tal (TTS,text-to-speech) i OneNote, Outlook, PowerPoint och Word. Genom att hämta ytterligare text-till-tal-motorer för andra språk kan du ändra röstalternativen och höra texten uppläst på dessa språk. (Hämtat från Microsofts webbplats)

Talsyntes-funktion och direktöversättning i Office 2010

Talsyntes-funktion - Microsoft har i den senaste versionen av Office ett inbyggt stöd i alla program för att få markerad text uppläst. Det finns stöd för ett 20-tal språk, varav svenska är ett.

Office har inget stöd för att ändra talhastigheten, men det har Windows. Tyvärr har svenska inte lagts in i där ännu, men det kommer.

På grund av konkurrenslagstiftningen så måste du själv ladda ner "motorn" och de språkpaket du vill använda. Här finns en instruktion om hur du går tillväga för att få igång talsyntesen i Office 2010: http://office2010.microsoft.com/en-us/onenote-help/using-the-speak-feature-with-multilingual-tts-HA101825279.aspx

Översättning - En annan nyhet i Office 2010 är en miniöversättare som ger dig översättningar i en pop-up-ruta så fort du markerar en text.

Källa: Microsoft Skola
http://www.facebook.com/home.php#!/MicrosoftSkola

Microsofts lathund om Text-till-Tal i MSOffice2010

Har du åkt Jet Ski och räknat matte samtidigt?

2010-12-10T13:01:00.000+01:00

Har du elever på lågstadiet som behöver en liten knuff i matte? som behöver något annat att göra än att arbeta i boken? som har svårt att känna sig inspirerade av siffror och tal?

Här får du tips om enkla, men ack så användbara mattespel som ligger på webben. Allt är gratis och eleverna kan spela det i skolan eller varför inte hemma?

Länk

Vinterlotto att mysa inne med:)

2010-12-09T15:54:00.000+01:00

Maria har knepat ihop ett vinterlotto! Det är tre brickor och kort till. Bilderna kommer från Microsoft Office. Bara att klippa och laminera!

Trevligt spelande!

Pepparkaka på het plåt!

2010-12-09T15:49:00.000+01:00

Att dansa kring granen är en väldigt populär jullek, under andra jullekar ska man röra om bland paket, räkna nötter, leka blindbock och räkna grisar i skogen.

Tomten tittar gärna på!

Vad sägs om denna lek? Den och massa mer hittar du här:

Pepparkaka på het plåt

Alla barn och vuxna utom två sluter sig i en cirkelformation, två och två och i armkrok med varandra parvis. De två personer som utsetts till att jaga är pepparkakor, de ställer sig mitt i cirkeln en bit ifrån varandra. När startsignalen går, börjar en pepparkaka jaga den andra pepparkakan. Den som jagas ska försöka undvika att bli tagen. Han eller hon kan när som helst fatta någon i armen bland dem som står i cirkeln. Då håller det nya paret ”armkrok” och den som står i andra änden av paret måste då släppa taget och bli jagad istället för den ”räddade” personen… Om personen haffas av den som jagar, får den istället bli den som jagar.

Hjälp Jultomten fånga in alla paket han ska dela ut till barnen!

2010-12-09T15:42:00.000+01:00

Du kontrollerar hans rörelser med hjälp av musen. Vänsterklickar du en gång hoppar Tomten. Dubbelklickar du hoppar han högre! Han måste försöka fånga så många klappar som möjligt. Ju högre upp han lyckas fånga paketen desto högre poäng får du. Men se upp så att Tomten inte får något paket i huvudet!! Då går det illa..aj, aj, aj....

En riktig jul på Smartboarden

2010-12-09T15:36:00.000+01:00

Var så god! Ett julspel perfekt för Smartboard. Lämpligt för eleverna på förskolan eller lågstadiet.

Hjälp jultomten här:

Tysk eller engelsk doktor i skolan, kan utveckla språkundervisningen

2010-12-08T10:55:00.000+01:00

Framtidens lösning på lärplattformar?

2010-12-08T10:51:00.003+01:00

Källa:http://jaglaermigteknik.blogspot.com/